Vad är det som gör att jag uppfattar en bild som bra och en annan som dålig?
Frågan är given i sammanhanget. Vad är det som gör att jag uppfattar en bild som bra och en annan som dålig? Det kan ju faktiskt vara två bilder på samma motiv men tagna ur lite olika vinklar och kanske med lite tur med ljuset vid ena exponeringstillfället. Petitesser kan tyckas men faktiskt helt avgörande faktorer för hur hjärnan ska uppfatta bilden.
Komposition
Låt mig få utveckla punkterna...
Ljussättning
I en färdig fotografisk bild finns det bara tre sorters ljus:
Det man kan tänka på är således hur ljuset faller på ditt motiv. Betrakta motivet ur olika vinklar och perspektiv för att se om ljuset vid något tillfälle lyfter motivet. Jag har svårt för att vara mer konkret än så. Vad det hela egentligen handlar om är att utveckla sitt eget bildseende.
Ibland kan man med fördel använda blixt på kameran för att ge motivet en bättre ljussättning. Vid rakt eller snett motljus är det ofta som en blixt, en så kallad upplättningsblixt, verkligen gör bilden bättre. Om det är molnigt ute gör en upplättningsblixt att färgomfånget i motivet blir bättre. En annan teknik för att sätta ljus på ett motiv, t.ex ett ansikte på en modell, är att använda sig av en reflektor. Dessa finns att köpa i en mängd varianter och storlekar. Gemensamt för dem är att de ska användas för att reflektera mer eller mindre, färgat eller ofärgat, ljus på ett motiv. Det finns reflektorer i ett antal olika färger. Guld ger ett varmare ljus än silver. Om man har en stor reflektor kan den ibland, om det blåser t.ex, kräva att du får assistans med ljussättningen.
När du fotograferar inomhus kan ett motiv belysas med t.ex stearinljus om du har kameran på stativ och exponerar med långa slutartider. Ljus appelerar som sagt till våra känslor så det finns egentligen inte så många rätt och fel. Våga testa. Om du fotograferar digitalt kan du omedelbart dra lärdom av din ljussättning. Dessutom kan du ta massvis av exponeringar, det kostar i princip inget i jämförelse med analog fotografering.
Studioblixtar finns nu mera av enklare modell avsedda för amatörfotografer och hemmabruk. Priserna är kanske lite höga för att vara riktigt attraktiva om du bara ska plåta lite familjebilder. Man kan, vilket jag gör, ljussätta med enkla 150-500 W byggstrålkastare. Det funkar också även om det ofta ger ett lite för hårt ljus. Jag brukar använda plastlock att ställa framför ljusstrålen för att göra ljuset mindre hårt. Ett mål på lite längre sikt är dock att skaffa hobbystudioblixtar för det ger mig som fotograf radikalt mer ljuskontroll än vad byggstrålkastarna gör.
Fyll sökaren
Dessutom skapar man en nära kontakt med modellen (personen som porträtteras), genom att gå nära. Allt fokus hamnar, som sagt, på modellen och det finns inget som stör eller försöker ta överhand i bakgrunden. Att gå nära behöver inte alls betyda rent fysiskt även om jag personligen föredrar det för det skapar en interaktion mellan mig som fotograf och modellen. Ibland använder jag ett teleobjektiv eller zoom-objektiv och kan då zooma in modellen så att i princip hela sökaren blir fylld. En fördel med att använda ett teleobjektiv eller ett zoom-objektiv i ytterlägena, är att det är enklare att få en helt diffus bakgrund vilket än mer minskar risken att något i bakgrunden försöker ta överhand.
Titta i sökaren - Observera bakgrunden och omgivningen
Det är nog mer vanligt än ovanligt att man som fotograf har fullt fokus på motivet och inte observerar vad som finns i bak- och förgrunden av det samma. Om du tittar genom dina fotoalbum och verkligen försöker fokusera på bak- och förgrund kommer du att förstå vad jag menar. Om det ligger fullt med prylar över allt på ett golv där ett barn, husdjur eller annat ska fotograferas kommer bilden ovillkorligen att uppfattas som stökig av betraktaren. Motivet kommer inte fram. Ett enkelt tips. Städa upp runt omkring. Det kommer att göra mirakel för din bild.
Hur läser människan en bild - alternativa vinklar och perspektiv
Detta tolkar vi som ett föremål med fart framåt. Lämna plats i rörelseriktningen. Ger större dynamik. Rörelser från vänster till höger uppfattas som att något åker bort från betraktaren. På väg bort!
Lite plats i rörelseriktningen ger lite dynamik i bilden. Ger en ganska ointressant bild.
Rörelser från höger till vänster uppfattas som att något åker till betraktaren. På väg hem!
Uppfattas som motigt och tungt. Nu är det jobbigt! Som diagonal t ex trädstam, uppfattas den positiv. Med diagonal avser jag att man ser bakgrunden på ovan- och undersidan.
Uppfattas som snabbt. Här går det undan! Som diagonal t ex trädstam, uppfattas den negativt.
En person ska alltid vara vänd mot, titta mot, mitten av bilden - om den inte tittar in i kameran. Detta ger dynamik i bilden. Det finns ett samspel mellan personen och övrig yta i bilden. Bilden uppfattas som intressant.
Motsatsen till föregående bild. Känner du skillnaden?
Vad vill jag förmedla
Tredjedelsregeln
Tredjedelsregeln är en förenkling av Det gyllene snittet. Linjerna illustrerar var man bör placera en linje t ex horisonten. De fyra punkterna illustrerar var man bör placera objekt. De markerade punkterna är de viktigaste.
Fotografera mera!
Hjärnan är en komplex mockafjong som vi alla nog vet ganska lite om. I följande text tänkte jag resonera lite kring bildkomposition och hur vår hjärna uppfattar det som våra ögon ser. Det ska sägas från början att jag tyvärr inte har läst speciellt mycket böcker i ämnet. Dock räcker det lilla jag har läst till för att få mig att betrakta och fundera över vinklar till motiv på ett helt nytt sätt.
Frågan är given i sammanhanget. Vad är det som gör att jag uppfattar en bild som bra och en annan som dålig? Det kan ju faktiskt vara två bilder på samma motiv men tagna ur lite olika vinklar och kanske med lite tur med ljuset vid ena exponeringstillfället. Petitesser kan tyckas men faktiskt helt avgörande faktorer för hur hjärnan ska uppfatta bilden.
Komposition
Jag försöker att tänka på följande i mina förberedelser för att ta ett foto:
- Ljussättning
- Fyll sökaren
- Titta i sökaren
- Observera bakgrunden och omgivningen
- Hur läser människan en bild
- Alternativa vinklar och perspektiv
- Vad vill jag förmedla
- Tredjedelsregeln
Låt mig få utveckla punkterna...
Ljussättning
Det här är en konst som jag verkligen önskar att jag hade dels mer kunskap om och dels råd att skaffa utrustning för att bättre kunna hantera. Ljus påverkar våra känslor väldigt djupt. Vi tänker sällan på det men så är det. Kan du tänka dig en romantisk middag strålkastarsken eller en nattklubb där belysningen utgörs av lysrör avsedda för kontor? Om ljuset stämmer överens med det du vill förmedla med en bild får du en betydligt starkare och mer effektiv bild än annars.
I en färdig fotografisk bild finns det bara tre sorters ljus:
- Ljus som stör berättelsen
- Ljus som lyfter berättelsen
- Ljus som man inte tänker på
Det man kan tänka på är således hur ljuset faller på ditt motiv. Betrakta motivet ur olika vinklar och perspektiv för att se om ljuset vid något tillfälle lyfter motivet. Jag har svårt för att vara mer konkret än så. Vad det hela egentligen handlar om är att utveckla sitt eget bildseende.
Ibland kan man med fördel använda blixt på kameran för att ge motivet en bättre ljussättning. Vid rakt eller snett motljus är det ofta som en blixt, en så kallad upplättningsblixt, verkligen gör bilden bättre. Om det är molnigt ute gör en upplättningsblixt att färgomfånget i motivet blir bättre. En annan teknik för att sätta ljus på ett motiv, t.ex ett ansikte på en modell, är att använda sig av en reflektor. Dessa finns att köpa i en mängd varianter och storlekar. Gemensamt för dem är att de ska användas för att reflektera mer eller mindre, färgat eller ofärgat, ljus på ett motiv. Det finns reflektorer i ett antal olika färger. Guld ger ett varmare ljus än silver. Om man har en stor reflektor kan den ibland, om det blåser t.ex, kräva att du får assistans med ljussättningen.
När du fotograferar inomhus kan ett motiv belysas med t.ex stearinljus om du har kameran på stativ och exponerar med långa slutartider. Ljus appelerar som sagt till våra känslor så det finns egentligen inte så många rätt och fel. Våga testa. Om du fotograferar digitalt kan du omedelbart dra lärdom av din ljussättning. Dessutom kan du ta massvis av exponeringar, det kostar i princip inget i jämförelse med analog fotografering.
Studioblixtar finns nu mera av enklare modell avsedda för amatörfotografer och hemmabruk. Priserna är kanske lite höga för att vara riktigt attraktiva om du bara ska plåta lite familjebilder. Man kan, vilket jag gör, ljussätta med enkla 150-500 W byggstrålkastare. Det funkar också även om det ofta ger ett lite för hårt ljus. Jag brukar använda plastlock att ställa framför ljusstrålen för att göra ljuset mindre hårt. Ett mål på lite längre sikt är dock att skaffa hobbystudioblixtar för det ger mig som fotograf radikalt mer ljuskontroll än vad byggstrålkastarna gör.
Fyll sökaren
Då jag fotograferar porträtt eller överhuvudtaget bilder där det är ett självklart motiv jag vill framhäva, brukar jag försöka att fylla bilden med så mycket som möjligt av just själva motivet. Det är ointressant för betraktaren av bilden ifall den kan se tydligt vad som finns i bakgrunden för vid t.ex porträttavbildning är det motivet som tilldrar sig våra ögons och där med vår hjärnas fulla uppmärksamhet.
Dessutom skapar man en nära kontakt med modellen (personen som porträtteras), genom att gå nära. Allt fokus hamnar, som sagt, på modellen och det finns inget som stör eller försöker ta överhand i bakgrunden. Att gå nära behöver inte alls betyda rent fysiskt även om jag personligen föredrar det för det skapar en interaktion mellan mig som fotograf och modellen. Ibland använder jag ett teleobjektiv eller zoom-objektiv och kan då zooma in modellen så att i princip hela sökaren blir fylld. En fördel med att använda ett teleobjektiv eller ett zoom-objektiv i ytterlägena, är att det är enklare att få en helt diffus bakgrund vilket än mer minskar risken att något i bakgrunden försöker ta överhand.
Titta i sökaren - Observera bakgrunden och omgivningen
Det är nog mer vanligt än ovanligt att man som fotograf har fullt fokus på motivet och inte observerar vad som finns i bak- och förgrunden av det samma. Om du tittar genom dina fotoalbum och verkligen försöker fokusera på bak- och förgrund kommer du att förstå vad jag menar. Om det ligger fullt med prylar över allt på ett golv där ett barn, husdjur eller annat ska fotograferas kommer bilden ovillkorligen att uppfattas som stökig av betraktaren. Motivet kommer inte fram. Ett enkelt tips. Städa upp runt omkring. Det kommer att göra mirakel för din bild.
Jag och garanterat många med mig, har tagit många bilder där delar av något i bakgrunden, en skorsten på en byggnad, ett träd o.dyl, ser ut att växa ut ur mitt motivs huvud. När jag stod där och tog bilden hade jag inte en tanke på bakgrunden. Tänk så mycket bättre bilden hade blivit om jag tagit ett eller två steg åt endera vänster eller höger. Nu mera och efter ett otal tabbar lägger jag verkligen ner en extra sekund med att titta noga i sökaren och verkligen försöka ha kontroll på vad som kommer att synas på min bild. Jag vill helt enkelt inte ha några oönskade upplevelser när jag framkallar bilderna.
Hur läser människan en bild - alternativa vinklar och perspektiv
Vi läser text från vänster till höger. Med detta följer att våra ögon betraktar även bilder på detta sätt. Vår hjärna tolkar på grund av detta bilder enligt följande:
Detta tolkar vi som ett föremål med fart framåt. Lämna plats i rörelseriktningen. Ger större dynamik. Rörelser från vänster till höger uppfattas som att något åker bort från betraktaren. På väg bort!
Lite plats i rörelseriktningen ger lite dynamik i bilden. Ger en ganska ointressant bild.
Rörelser från höger till vänster uppfattas som att något åker till betraktaren. På väg hem!
Uppfattas som motigt och tungt. Nu är det jobbigt! Som diagonal t ex trädstam, uppfattas den positiv. Med diagonal avser jag att man ser bakgrunden på ovan- och undersidan.
Uppfattas som snabbt. Här går det undan! Som diagonal t ex trädstam, uppfattas den negativt.
En person ska alltid vara vänd mot, titta mot, mitten av bilden - om den inte tittar in i kameran. Detta ger dynamik i bilden. Det finns ett samspel mellan personen och övrig yta i bilden. Bilden uppfattas som intressant.
Motsatsen till föregående bild. Känner du skillnaden?
Vad vill jag förmedla
Det här är något man kan fundera över om man har bestämt att något ska fotograferas. Att fundera i de här banorna när man spontanfotograferar är kanske inte riktigt relevant. Dock skadar det aldrig att försöka att även väga in en tanke i sin bild vid dessa tillfälle. Det finns inte något som är rätt eller fel. Endast du som fotograf kan berätta vad du vill förmedla. Dock kan ditt budskap framgå på ett tydligt eller oklart sätt. Även konsten att förmedla någon handlar i mångt och mycket om bildseende. Som allt annat, ju mer du tränar desto bättre blir du och ju bättre du blir desto kortare tid tar själva processen.
Tredjedelsregeln
Tredjedelsregeln är en förenkling av Det gyllene snittet. Linjerna illustrerar var man bör placera en linje t ex horisonten. De fyra punkterna illustrerar var man bör placera objekt. De markerade punkterna är de viktigaste.
Detta var ett lite försiktigt skrapande på ytan av ett stort och spännande ämnesområde. Det finns massvis att lära om komposition, bildseende, hur vi tolkar bilder och inte minst om ljussättning. Mitt bästa råd och det sätt som jag själv tillämpar, är att fotografera mera. Har du tråkigt en lördag, ta med dig kameran och gå ut och fotografera i din närmiljö. Det är bra mycket mer lärorikt och roligt än att ligga framför teven och se repriser på dåliga såpor. Du får dessutom motion och frisk luft och det lär knappast skada dig.
Fotografera mera!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar